Diskussionen blev rätt stor igår på Facebook när jag frågade frågan Existerar det fula barn? Alla hade sina åsikter och det var riktigt intressant att läsa! Så nu undrar jag lite vad ni läsare tycker. Existerar det fula barn?

Jag tror att våra barn kan lära oss mer ibland än vad vi kan lära de. Jag tror att ens barn egentligen är kunskapenskälla, allt som hänt det senaste har öppnat mina ögon och min själ på ett helt annat sätt än tidigare. Jag kan inte låta bli att tycka synd om mig själv som tidigare varit så trångsynt och dum, men jag antar att man alltid kommer se tillbaka på sig själv på det sättet.

Nu idag har äntligen skolan kommit igång igen, knepigt va? När alla andra har sommarlov så ska jag plugga, men vad gör det? Jag blir klar med gymnasiet fortare och jag har något att göra i några veckor. Blir ju väldigt lätt rastlös annars.. Barnen går bara på dagis tills den 8 Juli så målet är att bli klar med alla tre kurserna innan den 8 Juli så jag kan fokusera helt på barnen när de är hemma.

Ämnena som jag ska läsa nu är Samhäll A, Personal Administration och Affärsjuridik totalt 200 gymnasiepoäng, ett litet steg på vägen! Målet är att bli klar med Personal Administration denna veckan, Affärsjuridik nästa och Samhäll sista veckan. Tror ni jag klarar det ? Slutprovet kommer vara den 8 Augusti i de olika ämnena så det ska nog gå bra och veckan efter jag gjort slutprovet så börjar höst kurserna. Längtar tills dess! Där har jag bara massa roliga ämnen Historia A, Religion A, Psykologi A, Svenska B och en fotokurs ska bli så himla roligt!

När livet är som det är just nu så är det skönt att ha något annat att fokusera på att slippa tänka på vissa saker. På onsdag ska vi återigen till läkaren och jag hoppas nu på lite bättre besked, lillebror har ingen dödshotande sjukdom men dessvärre något som han kan bli lidande utav i framtiden om man inte behandlar det. Vill inte gå in så mycket mer på det då jag vet att många människor där ute inte önskar oss annat än ont så vill jag inte dela med mig utav vad det är.

E är tillbaka på förskolan idag så vi får se hur hon känns när hon kommer hem. Hon har de senaste dagarna repat sig riktigt bra och andas nu som vanligt igen. C är som vanligt frisk som en nötkärna och spexar en hel del om hon inte kommer jobba på teater eller med film så vet jag inte vad hon ska göra. Hon kan ju självklart bli vad som helst! Men hon är så duktig på att spexa och skådespela och underhålla.

Lite uppdatering om vad som händer just nu! Så mycket mer orkar jag inte dela med mig av, jo en torktumlare flyttade in i lördags och vem är bästa vän med den nu då? Så underbart! Nej nu ska jag duscha har precis kört 1 timmas Zumba framför tvn så jag är helt slut. Hörs inom mån av tid :)

Är det inte det vi alla vill? Är det inte det vi alla strävar efter, LYCKA? Vad är lycka? Vad innebär det egentligen? Jag tror att innebörden egentligen är den samma för alla bara att man behöver komma till insikt med det först själv. Vi kan ju klargöra en sak redan nu innan vi drar igång diskussionen, pengar är inte lycka.

Det spelar ingen roll vad ni säger, pengar är inte lycka jag har mött pengar på tre olika sätt ur tre olika perspektiv och jag står än fast vid att "Lyckan finns inte i pengar". Där emot underlättar det väldigt mycket i vardagen att ha pengar, men det går inte att köpa lycka för vad händer sen när du köpt det du vill ha?

För mig är lycka att känna sig tillfredställd inombords, att man är nöjd över det man har, med den man är, man mår bra innuti kroppen. Olyckliga människor är för mig människor som kan ha svårt att glädjas åt andra, ett behov utav att ständigt baktala andra, ett behov att ständigt bli bekräftad och bittra människor som inte kan gå vidare i livet utan på ett eller annat sätt bara fastnat och sitter fast där.

Man mår bättre när man faktiskt sett sina dåliga sidor, accepterat de och konfronterat de. Alla människor har dåliga sidor, så är det bara men de som kan se sina olater är några som jag beundrar. Förlåtelse är som jag tidigare nämnt något som man faktiskt måste göra för att kunna må bättre inombords. Jag tror inte att man någonsin kan bli 100% lycklig om man bär runt på en massa ilska och agg emot andra utan snarare tvärtom, man lägger bara fällben för sig själv.

De flesta stöter på problem i livet, att kunna hantera problemet och gå vidare är viktigt. Att dra ut på problemet, att förneka problemet eller bara lägga över det på någon annan gör inte så att det försvinner det hänger fortfarande kvar.

Lögner, när du ljuger för andra så ljuger du då också för dig själv. Du ljuger av en anledning, kanske för att inte göra någon annan ledsen eller sårad? Men sanningen måste förr eller senare komma fram, om inte ifrån dig så kanske ifrån någon annan? Hur kommer din lögn att ses då? Hur kommer du må fram tills dess att din lögn berättats?

Sann lycka är att känna sig själv, göra det som gynnar ditt välmående och de som kan göra att du kan utvecklas och gå framåt. För mig är något så söndertjatat som kunskap viktigt, jag vill veta allt, ju mer jag vet dessto bättre mår jag. Ju mer kunskap jag besitter dessto mer känner jag ett lugn och lycka inom mig. Jag pratar inte bara om kunskap som att läsa en bok, det kan vara så enkelt som en maträtt eller något annat enkelt.





Vad är lycka för dig?

Prinsens dop närmar sig med stormsteg och i Augusti ska han döpas, han blir faktiskt den som är yngst utav sina syskon vid dop tillfället, C var 6 månader och É var 10 månader medans lilleman bara kommer vara 4 månader! Sitter och kikar runt på massa saker nu. Känner mig väldigt nervös för hur allt ska bli, kommer barnen hinna bli friska? Kommer han må bra på sitt dop?

Försöker fokusera på att allt ska gå som det ska och att det blir ett jätte fint dop. Så nu har jag iallafall beställt en jätte tårta och massa smörgåstårtor, jag vet visst är jag lat? Men förra året lagade jag en massa massa mat och det blev hur stressigt som helst så stressigt att jag glömde av hälften utav alla saker som skulle göras. Så denna gången tänkte jag bara passa på att baka lite cupcakes och lite andra goda kakor.



Tittar just nu runt på fina dopsånger och funderar på om vi ska ha en solist på hans dop men samtidigt har vi inte haft det på de andra barnens dop så det känns lite löjligt, kanske jag borde sjunga lite? Haha! Skämtosido han kommer få ha samma psalmer som sina systrar mina två favorit psalmer Du vet väl om att du är värdefull och Tryggare kan ingen vara. Sen sitter jag och tittar på en till och funderar faktiskt på Änglarna sjunger i himlen men vi får se :)

Har beställt hem allt "pynt" till lokalen också nu hjärtballonger och massa fint! Nu ska bara dopinbjudningarna skickas ut så är allt klart. Det som blir intressant denna gången är att detta dopet ska vi sköta allt själva, Cs dop hjälpte mina föräldrar till och És dop så hjälpte Aleks föräldrar till. Denna gången hoppas jag få lite hjälp ifrån mina vänner att fixa det sista men det brukar jag ju alltid få :)



Du vet väl om att du är värdefull låten:
http://www.youtube.com/watch?v=By2RLLHunPw&feature=related

När vi möts utav motgångar, hinder och prövningar hanterar vi alla detta på olika sätt och egentligen är inget utav de sätten fel för alla är vi ju olika. Många har svårt att förstå hur man bara kan fortsätta leva sitt liv trots att det händer så mycket annat hemskt i livet, men vad ska man göra då? Lägga sig ner och bara dö? Gå in i en deprission och bara gråta konstant?

Var på sjukhuset igår med S och fick återigen dåliga besked, värre än vad vi trott. I söndags satt jag på akuten med Aleks föräldrar och lilla É som knappt kunde andas och fick också dåliga besked. När ens barn skadas eller blir sjuka så står man där bara helt meningslöst och ser på man kaninte göra någonting. Man är helt maktlös..

Efter att jag varit på sjukhuset med S så ville jag egentligen bara bryta ihop som ett litet litet barn jag var så trött på alla motgångar så trött på allt som händer. Man går liksom in i något slags mörker och bara stänger av omvärlden.  Sen kom jag på att vi skulle åka till Liseberg med Johanna och Nathalie.

Så det var bara att åka hem och lämna över S till Aleks som fick sitta hemma med både S och É och sedan ta med sig C på bussen och möta upp Johanna och Nathalie. Och vad skönt det var! Att bara få vara ifrån problemen lite att bara släppa taget lite granna och andas.

Att se C ha så roligt och skratta och le så mycket värmde hjärtat också och lyfte upp en ifrån marken. Att dessutom få ha roligt tillsammans och åka en massa saker och göra en massa saker som man tycker är kul var precis vad vi behövde. Att dela denna stunden med människor som alltid får mig att må bra och som alltid varit ett stöd i alla motgångar de senaste 5 åren.

Det fick mig att inse att jag faktiskt ska vara tacksam och glad för det jag har istället för att bara deppa ihop över det som händer. Man måste som mamma försöka hålla uppe hakan även de svåra stunderna. Trots problemen runt omkring så måste man kunna stänga av.

Jag har under ett flertal tillfällen blivit kallad småsint och tjurskallig då folk trott under långa perioder att jag inte kunnat förlåta de för de som de tidigare gjort. Varje människa kan fela det tänker jag inte sticka under stolen, det finns dock två olika sorters fel man gör, två olika sorters människor. Den personen som råkar göra något fel, säga fel sak eller gör fel sak en gång, alltså inget som konstant påverkar eller på något sätt förstör min vardag. Sen finns det den andra personen som konstant försöker att ställa till problem, ljuger och gör det väldigt besvärligt för mig i min vardag.

Den sist nämnda personen vill jag inte ha i mitt liv, den först nämnda kan jag tänka mig att överväga att åter ha i mitt liv. Men förlåta de båda det gör jag, jag måste själv välja tidpunkt inom mig men jag gör det förr eller senare. Jag låter inte mitt liv kretsa kring ett problem som är gammalt, eller lägga energi på människor som gjort mig illa. Man förstör bara mer för sig själv, ens bitterhet leder till slut till ensamhet och det äter upp dig själv bara.

Det som har hänt har hänt att kunna släppa det och gå vidare är den sanna lyckan! Det du gör idag och imorgon är det som räknas inte vad du gjort igår. Tänk dig egentligen vad pinsamt vad vissa människor kommer sitta och skämmas om flera år, nej jag betedde mig si och så pga det och det. Vuxna människor som inte kommit till insikt är patetiskt och oerhört pinsamt. Att de sedan ens ska kunna kalla sig förebilder för sina barn är något man än mer kan diskutera, men vi lämnar det här.

Släpp taget, gå vidare och lev ditt liv! Att sitta och säga att alla andra förstört ditt liv är bara en patetisk ursäkt! Oavsett vad som hänt, vad de gjort så lovar jag dig att den dagen du förlåtit de kommer du känna klumpen i magen försvinna, ryggsäcken på ryggen kommer att släppa och du blir fri!

Det händer alldeles för mycket i vårat liv just nu för att jag ens ska hinna kunna tänka på min blogg faktiskt. Tyvärr är det så önskar att det fanns mer tid men det gör det verkligen inte. Solen och värmen har kommit och vi är ständigt på språng någonstans. Lilleman har blivit sjuk så denna dagen har spenderats på sjukhus och vi ska dit igen både imorgon och på onsdag igen. Känns riktigt jobbigt men jag hoppas på att han ska bli bättre och att vi får reda på vad som är fel på vår lille prins.

Denna veckan är det också dags att börja med hårdträningen eller ja börja träna igen efter gravidteten. Har bara gått promenader fram tills nu men nu är det dags att börja köra på riktigt. Kilon har redan försvunnit nu har jag redan förlorat 17 kg så nu är det bara 20 kg kvar till mål vikt som är 53 kg. Men ja vi kämpar på neråt ska vi och jag hoppas att jag nått målet i December senast för sedan till nästa sommar har jag ett nytt mål.

Denna månaden kommer bjuda på väldigt mycket olika varierande äventyr jag ska unna mig själv en hel del saker och sedan ska vi på en massa utflykter. Jag ska försöka få igång blogg i mobilen men förstår inte hur jag ska göra eller vart man skall blogga någonstans någon som har ett tips kanske?