"Du mamma det är dags att packa nu lillebror kommer

komma efter vi sovit, vi ska vara snälla mot farmor jag och e"

"Mamma vet du vad? När jag blir stor och ska ut min bebis ur magen så vill jag att du och Nathalie (bästa kompisen) ska vara där" - C 4 år.

Lite roligt att hon som 4 åring redan börjat tänka på en sånn sak. Men det är verkligen alltid hon pratar om just nu.. När hon ska gifta sig och få barn. Vem hon är kär i och vem som är kär i henne.

Det där fruktade samtalet om blommor och bin hur man ska förklara för barnen, jag har tänkt på det så länge hur man ska förklara och hur man egentligen ska lägga upp det. Finns det något rätt och fel? Eftersom vi är troende och jag inte vill säga till min dotter på 4-år hur barn egentligen blir till så sa jag så här.

C: Mamma, hur fick du en bebis i magen?
Jag: Erh... Jo när man älskar varandra väldigt mycket som jag och pappa gör så ville gud att vi skulle få en liten bebis till.
C: Jaha okej

Varför jag svarade så? För det är så jag känner och jag på bästa sätt kan förklara för min 4-åriga dotter hur bebisar blir till. Rätt eller fel att blanda in gud vet jag faktiskt inte. Men jag vill inte heller att hon ska tro att bara för att man älskar varandra så får man en bebis för så enkelt är det ju inte. Jag tror att gud valde att ge oss detta barnet, alla mina barn. Men som sagt alla tror ju olika.